KBT

Psykolog/Psykoterapeut

Läkarhuset Roslunda erbjuder dig möjlighet att få träffa leg psykolog/leg psykoterapeut Arpad Vörös för psykoterapeutisk behandling. Arpad Vörös har lång erfarenhet från psykiatrin av att arbeta med ångest- och depressionsproblematik, kriser, stresshantering mm.

Förutom att vara legitimerad psykolog är Arpad även legitimerad psykoterapeut med specialisering på kognitiva och beteendeinriktade psykoterapier (KBT) samt specialist inom klinisk psykologi.

 

Kurator/KBT-terapeut

Läkarhuset Roslunda erbjuder dig även möjlighet att träffa kurator/KBT-terapeut Martina Vörös för psykoterapeutisk samtalsbehandling. Martina har lång erfarenhet från psykiatrin och av att arbeta med depressionsproblematik, ångestproblematik, kriser och stresshantering.

Utöver socionomexamen har Martina vidareutbildning i grundläggande psykoterapi med kognitiv beteendeinriktning (KBT).

Kuratorn samarbetar med andra kompetenser inom vårdcentralen och samverkar också vid behov med andra myndigheter.

Hur går behandlingen till?

När din läkare remitterat dig till psykologen/psykoterapeuten för psykologisk behandling med KBT kallas du först till ett bedömningssamtal. Under detta samtal går du och psykologen i detalj igenom problemområdet och på vilket sätt du vill förändra ditt beteende. Ni lägger tillsammans upp en behandlingsplan med ett tydligt utvärderingsbart fokus för behandlingen och kommer överens om hur ofta ni ska träffas och hur länge. Det vanligaste är att man träffas 45 minuter en gång i veckan vid ca 6-12 tillfällen men behandlingsupplägget anpassas naturligtvis efter behov.

Under de efterföljande besökstillfällena arbetar du och terapeuten tillsammans med att kartlägga, förstå er på och experimentera med nya förhållningssätt och beteenden för att hitta bättre sätt att hantera och lösa problematiken. Arbetet är oftast konkret och det är viktigt att du under behandlingens gång fortsätter att arbeta med det du och terapeuten kommit fram till under besöket. Detta sker i formen av en hemuppgift som ni vid nästa tillfälle diskuterar och utvärderar. Du och psykologen/psykoterapeuten har hela tiden en dialog om hur behandlingen går och om ni behöver förändra något i behandlingsplanen.
När behandlingen är avslutad bokar ni in en återbesökstid 3 månader senare för att följa upp behandlingsresultatet och vid behov förstärka de tekniker eller hållningssätt som du lärt dig i terapin.

 

Vem kan få behandling?

Läkarhuset Roslunda är ackrediterad för KBT-behandling inom ramen förrehabiliteringsgarantin. Kognitiv beteendeterapi kan erbjudas dig som av din husläkare diagnostiserats ha lättare/medelsvår depressions- eller ångestproblematik, stressproblematik samt vid kriser. Du behöver remiss från husläkaren på din vårdenhet och måste vara mellan 16-67 år.
KBT är den behandlingsform som fungerar bäst vid de flesta formerna av ångest, eftersom den riktar in sig på att ta itu med de tankar och beteenden som orsakar ångesten. Socialstyrelsen rekommenderar att Hälso- och sjukvården erbjuder psykologisk behandling med KBT vid alla ångestsyndrom, kombinerat med läkemedel vid generaliserat ångestsyndrom och social fobi.

Psykologisk behandling är en effektiv metod vid lindriga depressioner och läkemedel är ett likvärdigt alternativ om du har en medelsvår depression. Det finns flera psykologiska behandlingsformer som har effekt, och du väljer tillsammans med din behandlare vilken som passar dig bäst. Gemensamt för de psykologiska behandlingsformer som visat sig vara effektiva vid depression är att de är korttidsterapier, på omkring 10 till 20 behandlingstillfällen, och att de utgår från din situation här och nu. Socialstyrelsen rekommenderar att personer med lindrig till medelsvår depression erbjuds psykologisk behandling med KBT.

 

Vad är KBT?

TANKAR OCH BETEENDE – KBT står för kognitiva och beteendeinriktade terapier (eller kognitiv beteendeterapi). Namnet kommer sig av att terapiformens teorier och metoder kommer från två olika forskningstraditioner, kognitions- och inlärningspsykologin. KBT bör ses som ett paraplybegrepp som omfattar delvis skilda terapiformer och metoder. Hit hör bland annat kognitiv terapi, beteendeterapi, schemafokuserad terapi, dialektisk beteendeterapi (DBT) och Acceptance and Commitment therapy (ACT). Den gemensamma nämnaren är i första hand terapiernas solida vetenskapliga grund. Förutom individuell psykoterapi är det även vanligt med gruppterapi, internetterapi och KBT-baserad självhjälp. Några gemensamma drag brukar KBT dock alltid ha, oavsett format:

TYDLIGT FOKUS – I KBT börjar man alltid med att bestämma sig för vad som ska stå i fokus för behandlingen och vilken förändring som eftersträvas. Det gör att man kan utnyttja tiden effektivt, och utvärdera om det man gör faktiskt fungerar.

SAMARBETSPROJEKT – Man deltar aktivt i sin egen behandling. Aktiviteten kan bestå av kartläggningar, övningar och experiment med nya beteenden som man gör själv eller tillsammans med sin behandlare.

FOKUS PÅ NUET – Det kan vara viktigt i KBT att förstå hur en problematik har uppkommit, eller tala om traumatiska händelser i det förflutna. Men tyngdpunkten ligger alltid på här-och-nu, på hur man skapar påtaglig förändring i sitt dagliga liv och med fokus på framtiden.

TRANSPARENS – I KBT finns ingen dold agenda. När du ägnar dig åt KBT har du rätt att få veta varför terapin är upplagd på ett visst sätt, och vilket forskningsstöd de metoder har som ingår i behandlingen.

FEEDBACK – Forskning har visat att KBT hjälper många människor för vitt skild problematik. Ingen behandling hjälper dock alla. När man går i KBT är det därför viktigt att regelbundet stämma av om det man gör i terapin fungerar eller inte. Uppnår man ingen förbättring så måste man kanske pröva någon annan metod, eller helt byta terapiform.

 

Sömnskola

Läkarhuset Roslunda har avslutat sin första sömnskola.

Psykolog Arpad Vörös och socionom/KBT-terapeut Martina Vörös har sedan i november förra året hållit en sömnskola för en grupp bestående av 6 personer.
Under 7 st 2-timmars sessioner har gruppdeltagarna fått ingående kunskap om sömn och tagit fram individuella sömnförbättringsplaner.

Vid utvärderingen visade mätningarna att deltagarnas sömnbesvär i genomsnitt hade halverats. Således ett mycket gott resultat.

Ny grupp planeras till våren och alla med långvariga sömnbesvär är välkomna att anmäla sig. Du behöver inte vara listad på Roslunda. Gruppen träffas på Roslunda Rehab på torsdagar 15:00-17:00 I början träffas vi varje vecka och under andra halvan av programmet varannan vecka. Eftersom sömnskolan har ett sammanhängande program är det viktigt att du har möjlighet att delta helst vid samtliga tillfällen.

Du är välkommen att anmäla dig direkt till arpad.voros@lakarhusetroslunda.se eller martina.voros@lakarhusetroslunda.se

Du kan även anmäla ditt intresse i receptionen eller ringa till mottagningen.

 

Ångest och depression

 
OLIKA TYPER AV ÅNGESTSYNDROM
 
GENERALISERAT
ÅNGESTSYNDROM
Man känner sig nästan alltid orolig för att något hemskt ska hända.
PANIKSYNDROM
 
Man får plötsliga panikattacker. Mellan attackerna uppstår stark oro för att de ska komma tillbaka. Så kallad torgskräck (agorafobi) är vanligt vid paniksyndrom.
 
POSTTRAUMATISKT
STRESSYNDROM
Man får attacker med obehagliga minnesbilder, mardrömmar och koncentrationssvårigheter efter att varit utsatt för ett allvarligt psykiskt trauma.
 
SOCIAL FOBI
Man är mycket rädd för att stå i fokus för andras uppmärksamhet och undviker situationer där detta kan inträffa.
 
SPECIFIK FOBI
 
Man fruktar en bestämd situation, eller sak, och gör allt för att undvika den.
 
TVÅNGSSYNDROM
Man har återkommande, obehagliga tankar och kan inte släppa dem. Patienten kan känna sig tvungen att ha vissa rutiner, eller ritualer, för att minska obehaget.
 

 

 
OLIKA TYPER AV DEPRESSION
 
 
DEPRESSIVA SYMTOM
 
 
Sorgsenhet, ångest, överdriven självkritik,
likgiltighet, förlust av livsglädjen, sömn- och koncentrationssvårigheter kan vara symtom på depression. Man kan ha depressiva symtom utan att uppfylla kriterierna för depression.
 
DYSTYMI
Dystymi kallas ett sjukligt svårmod som varar i minst två år hos vuxna och minst ett år hos ungdomar. Dystymi liknar lindrig depression.
 
LINDRIG DEPRESSION
Symtomen orsakar svårigheter, men patienten kan fortfarande utföra vardagssysslor, som att gå i skolan eller arbeta.
 
MEDELSVÅR DEPRESSION
Symtomen är så svåra att patienten inte kan sköta sitt vardagsliv.
 
SVÅR DEPRESSION
Symtomen kan vara så svåra att patienten inte bryr sig om grundläggande behov. Vid svår depression är starka självmordstankar vanliga.